lördag 4 december 2010
Lussekatter
Min farmor älskade att handarbeta. Hon gjorde allt, virka, sticka, sy och brodera, väva, knyppla....ja allt. På hennes skänk stod det till jul alltid ett fat med lussekatter. De "tillhörde" liksom julen. Av någon anledning försvann dessa, vi hittade inte dem när hon gått bort. Men underbara Eva gav mig dessa och julefriden har åter infunnit sig i mitt hjärta. Dessutom står de på farmors skänk här hemma, cirkeln är sluten. TUSEN TACK Eva för ditt stora goda hjärta och din omtanke. Den är värd mer än jag kunde ge dig.
Man ser det inte så tydligt på bilden, men fotot på farmor och mig från hennes sista jul står bredvid lussekatterna. Precis som det ska vara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
LinkWithin
3 kommentarer:
Å vad fint! Synd att man inte kunde se kortet på dig och farmor. Min farmor var också väldigt speciell för mig. Vi hade ett band som hon inte hade med de andra barnbarnen. Det är väl för att jag var först och vi var så lika. Nästa april är det 10 år sedan hon dog, jag saknar henne fortfarande! Kram
Vilken fantastisk gåva - härligt att ordningen är återställd.
Kramis
Vilka fina! :)
Skicka en kommentar