Från Oslo till Malmö och hjärnans utmaningar!

På jobbet är det några av oss som deltar i en stegtävling via tappa.se och det går absolut framåt. Vi ligger låååångt ifrån först....de som leder är från en budfirma samt brevbärare....suck! Men jag kämpar på. Mitt personliga mål i tävlingen är att dagligen komma över 20,000 steg och so far so good. Bara på jobb kommer jag upp i mellan 8000-10,000 steg igår stod den på 9366 när jag begav mig ner till omklädningsrummet så jag har mycket "gratis" där.
Idag blir det värre för jag ska vara på föreläsningar hela dagen, skulle varit ledig men så blev det inte. Det är Psykiatrins Dag i Trelleborg och jag och kollegan A är avdelningens representanter där. Blir nog mest till att stå eller sitta. INTE BRA! Funderar allvarligt på att gå till jobb, det är ca 9 km....

Hur går det annars med alla mina utmaningar? Inser att jag ligger back på träningsfronten men jag jobbar stenhårt på det. Tiden räcker inte till vissa dagar, speciellt när man som jag jobbar skift. Men jag gör så gott jag kan. Nästa veckas utmaning BÄVAR jag för....då ska man skriva ner 10 saker med ens kropp som man är nöjd med. Men HALLÅ! Jag får nog börja redan nu som jag ska ha en chans att klara den......

Pratade med en relativt nyfunnen vän härrom kvällen och hon sa många kloka saker som ja morgonen efter skrev ner i min lilla bok. Jag har nämligen en bok där jag skriver ner saker jag funderar på, saker jag hör som av någon anledning är av betydelse eller som jag vill kolla upp.
Vi pratade om känslan att känna sig stor även i små kläder. Hon förstod PRECIS vad jag menade. Det är inte logiskt men inte destu mindre sant för det. Hon sa så här: "Men Katarina, de små kläderna sitter ju lika dant på din kropp nu som de stora gjorde när du var stor. Känslan kommer ju inifrån"
Klockrent! Sådana små saker kan få min obalanserade hjärna att börja tänka annorlunda. TACK L!
Tur vi ska hem där på fredag så jag kan få till mig fler kloka uppslag.
Min hjärna arbetar på högvarv, jag försöker ändra mitt tänk kring min kropp dagligen. Jag vill vara nöjd, jag vill kunna känna mig nöjd....men jag är inte nöjd. Suck....

Jag får helt enkelt träna lite till. Nä, nu ska jag gå på långtur med hunden och sen rusa till jobb....allt för att få upp stegen på stegräknaren. Och för er som undrar om jag fuskar...NEJ! Vad är vitsen med det liksom? Vinner vi inte i år så tar vi igen det nästa. Blir som en större sporre helt enkelt.
Ha en fin höstdag allesamman!