Har precis kommit hem från en härlig powerwalk på Bulltoftafältet som ligger precis bakom där jag bor.
45 minuter med min walkman mobil och bra bok i öronen och Alice vid min sida. Är bra svettig när jag kommer hem och flåsar som en 90 åring. Har inga fina saker som pulsklockor eller liknande, men är supernöjd ändå.
Imorgon ska sonen till farmor och farfar. Han ska tillbringa veckan där, leka med småkusinerna och allmänt mysa. Farmor är duktig på sånt. Han älskar när hon tar och sätter upp ett tält i trädgården eller har picknick hemma på gräsmattan. Enkelt men såååå uppskattat. Sån farmor hade jag med, men utan gräsmatta ;)
Jobbar bara måndag och tisdag sen är jag ledig tom lördag då jag jobbar helgen. Skönt. Har massor av att fixa här hemma, smått som man annars inte hinner med.
Det har ju regnat en helt del vilket resulterar i mängder av ogräs....ÖVERALLT! Detta ska ju rensas...men när ska man hinna? Bor ju i en gata med främst pensionärer som har perfekta trädgårdar och rabatter....inget ogräs mellan plattorna där inte.... Suck!
Nu ska jag göra klart ett kondoleans kort till nära vänner som nyss genomgått något av det mest hemska jag antar man kan gå igenom, behöva föda fram ett dött barn 2 veckor över tiden.
Vad säger man? Vad gör man?
Hittade en underbar dikt av Siv Andersson som jag tänkte skriva i kortet:
Den svåraste av sorger
är när livet blir för kort
och en dotter eller son
för alltid har ryckts bort.
När någon man gett liv
och älskat mest av allt
så grymt kan tas ifrån en
blir det ofattbart och kallt.
I sorgens tunga mörker
får man ta en dag i sänder
och försöka samla kraft
tills ljuset återvänder
Och i all gränslös saknad
så hjälper det att se
den medkänsla och omsorg
som andra har att ge.
Må gott!
4 kommentarer:
Här frodas också ogräset. Idag har jag puttsat fönster, så jag känner mig lite duktig i alla fall. Fast nu har jag fått halsont. Vill inte bli sjuk..
Så hemskt att förlora sitt barn!! Kan inte ens föreställa mig...
Fin dikt du hittat!
Stor kram!!
Ja du vännen.
Vad gör man?
Vad säger man?
Sådan ofattbar sorg att förlora sitt barn.
Dikten är fin.
Åh, vilken vacker dikt! Blev jätterörd och kan nog inte tänka mig att behöva gå över tiden och sedan behöva föda ett dött barn. Svägerskan förlorade sitt första barn men det var ett par veckor innan beräknat datum men hon fick också föda fram deras dotter.
En svettig powerwalk är riktigt skönt :-) Ha en skön måndag!!!
Vilken fin dikt.. Den kommer säkert att tas emot med värme i hjärtat. Ha en underbar vecka! Kram P
Skicka en kommentar