Spektaklet som kallas festival

Jag pratar om Eurovision Song Contest eller Melodifestivalen, Schlagerfestivalen eller allt vad det nu kallas. Jag tillhör dem som år efter år sitter klistrad vid tv'n när det är dags för Sveriges deltvlingar och final, liksom vid stora Eurovision. Jag älskar schlager! Hela evenemanget med kläder, smink, scenen och dess dekor/ljussättning. Men jag blir mer och mer less numera. Det är ett spektakel som handlar mer om att synas än låten som ska framföras. Visst finns det fortfarande seriösa artister med fantastiska röster, men dessa försvinner i mängden clowner och andra karaktärer som springer runt på scenen och som inte ens har till uppgift att sjunga, utan bara vara....eller cykla....
Att man kan ha iögonfallande scenkläder, visst - men var går gränsen mellan mode och komedi?

Nu gillade jag Sveriges bidrag även om Eric inte var min personliga favorit i Sveriges final, däremot sonens. Så grattis till 3:e plats. Skitbra jobbat! Azerbaijan vann hela tjofrejset, grattis till er, vad jag förstår var där flera Svenskar inblandade i det bidraget. Men just nu funderar jag över om det är värt att se eländet nästa år eller jag tills dess glömt min besvikelse.....vi får väl se.

Fler o fler anmäler sig till min viktutmaning. KUL! Vill Du också vara med så lämna en kommentar här och länka gärna till din blogg så jag kan följa dig. Mitt mål är som sagt -10kg till siste augusti.
Vill ni ha en ticker till er blogg kan ni hitta en HÄR