Att vakna upp i ett helt tyst hus....enda som hörs är hundens snarkningar.....inget liv...ingen rörelse. Då kommer jag på att sonen inte är hemma....han sover hos mormor och morfar. Han skulle vara där idag eftersom han är sjuk. Tanken var att jag skulle lämna honom innan jag åkte till praktiken. Men han fick akut mormor o morfar längtan igår och ringde själv för att fråga om han inte kunde sova över. En överlycklig mormor svarade naturligtvis ja...o kom själv o hämtade i sin nya bil. Sonen var impad o mormor lös av stolthet. Med all rätt :)
Så vipps var vi liksom barnfria....hade förträngt det under natten. Men nu på morgonen gör det sig påmint.
Nu ska jag ut i det svarta mörkret som omger stan...tur de flesta i området har satt upp sina adventsljus o stjärnor nu....lyser upp så mysigt när man går.
Ha en fin fredag och mys riktigt mkt!
1 kommentar:
Tänk om dom kunde de! :D Kram
Skicka en kommentar