Sidor

måndag 14 december 2009

Nobelpriset i mammakunskap


Man brukar säga att bakom varje framgångsrik man, finns där en kvinna. Vilket är sant, utan tvekan! Men ännu sannare är att bakom varje trygg liten Guldklimp (barn) finns en mamma! En mamma som lägger ner hela sin själ i att fostra, trygga och skapa kärleksfulla förutsättningar för sina barn.

En mamma som så ofta får dubbeljobba med att få vardagen att gå ihop. Som först efter en lång dag på jobbet, kommer hem, lagar middag, läsor läxor, tvättar, stryker, städar, handlar och inte minst ger sina barn kvalitetstid! När väl kvällen och natten närmar sig, stupar hon i säng av ren utmattning, för att få ork att ta sig igenom ännu en ny dag. En dag som hon möter med ett leende på läpparna!

Vi alla Mammor som lyckas med den här bedriften är u n i k a! Utan tvekan är vi värda ett Nobelpris inom ämnet Mammakunskap!

Det är med en stor ära jag tilldelar Dig det här Nobelpriset! Jag beundrar Dig för Din styrka, för Din glöd och för Ditt engagemang! Var s t o l t över Dig själv!

Jag har fått det här Nobelpriset av Kiqi. I min tur är det med en stor Ära som jag tilldelar priset till följande mammor:
Min syster: hon har ingen blogg men förtjänar det helt klart. Pluggar heltid, jobbar däremellan samtidigt som hon balanserar sin tid mellan min ögonsten (läs systerson), sambo och hem. Du är en pärla Niusia!

Min mamma: som på "gamla dar" tagit körkort efter envist och ihärdigt pluggande. Hon är borde få dubbelt pris för hon är en underbar mamma och fantastisk mormor. Kocham Cie!

Tonårsmorsan en kär bloggvän, superbloggare och supermamma till 3 döttrar och underbare Mabou som är i samma ålder som min egen påg. En mamma som gärna tar strid för saker hon tror på. Respekt!

Ludmilla en i mina ögon supermamma, som håller på att ta sig igenom ett helvete, efter Linnéas bortgång och som nu återigen fått uppleva ett litet mirakel när "lillasyster" kommit till världen. Hon hjälper även andra få upp ögonen för suicid, brister i psykiatrin och andra som mist ett barn.

Pysan för att hon dagligen kämpar med att bli frisk från den jävla sjukdomen som drabbat oss båda, men ändå alltid har humorn i behåll och alltid sätter sina barns bästa i första rum.

Eva en mamma till en liten bedårande påg som håller henne och maken fullt sysselsatta och alltid vaknar tidigare än tuppen. Trots trötthet får jag nästan alltid mig ett gott skratt eller brett leende när jag tittar in till Eva, speciellt när hon bjuder på små filmsnuttar av den lille godingen.

4 kommentarer:

Ludmilla sa...

Men tack... *generad*...

supermom sa...

Vilket fint pris! Det var nog det bästa nobelpriset någonsin...

Hoppas allt är bra med er... fina naglar såg jag här nu... en mumsig tårta och en massa läsning!

Ha det bäst!

Anonym sa...

TACKAR ÖDMJUKT ...mycket rörd mamma, puss och kram

Eva sa...

Vilket fint pris.
Det finaste.
Och vilken motivering.
Tack raraste SolSyrran.

=)

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...