Det har hänt med jämna mellanrum att jag får sådan mail, eller kommentarer - alltid anonyma eller från hotmailadresser som är intetsägande. Gjorde ett tappert försök en gång att spåra mailet - det var skrivet från en dator på Stadsbiblioteket i Malmö och vid annat tillfälle något datorcafé i stan. Så där kom jag ingen vart....
Det tråkiga med detta är att det tar så onödig energi, så att istället för att få njuta av segerns sötma så blev det en sådan bitter eftersmak på min bedrift. Jag gör inte något för att få någons godkännande, uppmärksamhet eller beröm. Jag gör det för MIN egen skull. Visst är det kul när jag jag blir peppad och får positiva kommentarer! Helt klart är det sporrande! Ännu mer när ni skriver att jag inspirerat er till liknande utmaningar. Det är närande och roligt och ger onekligen ett visst välbefinnande. Men det är fortfarande inte min motivator eller min drivkraft.
Även om jag gång på gång poängterar att jag inte bryr mig om vad andra tycker, så sårar ändå ord. Särskilt när jag slitit som ett djur, gått upp i ottan - långt innan Fan själv fått på sig skorna och tränat. Valt bort saker/aktiviteter som hade varit roliga men inte bra för mig ur tränings/hälsosynpunkt. Jag har tidigare i mitt liv, när det gäller min vikt gärna valt det enkla/lätta valet/utvägen. Det är lättare att sitta i soffan och kolla på andras slit och gärna kommentera dem istället för att själv ta sitt arsle ur soffan och SJÄLV GÖRA JOBBET! Det är lättare att välja snabbmat istället för att lägga ner tid på planering och tillagning av bra, näringsriktig kost. Det är lättare att fortsätta tröstäta istället för att ta itu med sina "issues" - vilket är fan så mkt jobbigare. Det är lättare att misslyckas om och om igen och "intala" sig själv att man inte kan, istället för att ge sig fan på det och göra det om och om igen tills man lyckas och faktiskt går i mål.
Det är absolut lättare. Men livet är inte lätt, det är en ständig kamp - en ständig utveckling av DIG SJÄLV mot den du vill vara och mot den bästa du kan vara.
Jag strävar inte efter DITT godkännande utan för att få mitt eget, för tro mig - det finns inget du kan säga som kan såra mig mer än mina egna nedvärderande ord och tankar om mig själv. Jag är 36 år gammal och har både sagt och intalat mig själv det mest under åren som gått. Numera är min sanning att JAG KAN och jag GÖR DET! Det är tufft som fan emellanåt men det är värt det, särskilt när jag tittar på mina resultat. O nej, bilderna är inte fejkade och ja, det är faktiskt tjejen på bilden som skrivit bloggen
